Som fisken i vattnet

Det är dags att fortsätta min sammanfattning av saker-som-hände-under-julhelgen-när-min-familj-var-på-besök. Om ni inte är så intresserad av min familj kan ni istället läsa det som tips på saker att göra i San Francisco. Om ni inte är intresserade av det… ja, då vet jag inte riktigt varför ni är här? Jo, förstås, då är ni såklart här för att njuta av mina kluriga formuleringar och oändligt tjusiga bilder. Just det.

Dagen efter att min syster Åsa anlänt till Kalifornien med tvåochetthalvtåringen Gösta, nästanettåringen Asta och (trettifemårige) sambon Johan kände jag ett behov av att kickstarta sightseeingen. Aquarium of the Bay tänkte jag skulle vara en perfekt utflykt för både barnen och oss andra. Och ja, helt rätt tänkt av mig. Trots att akvariet ligger vid Fishermans wharf, San Franciscos största turistfälla, så var det inte särskilt lång kö eller mycket människor att trängas med. Vi behöver inte gå in på det, men om ni någon gång köat med en studsigt otålig tvååring så förstår ni fördelen med kort kö.

Väl inne kunde vi först spana in små firrar som clownfiskar (Nemo!), kirurgfiskar (Doris!) och deras färgglada kompisar. Där fanns även en märklig rund tank med strömt vatten som ett stim sillar som simmade runt, runt i. Men huvudattraktionen fick vi se först efter att ha tagit en hiss ner några våningar. I en nästan 100 meter lång glastunnel åkte vi fram på ett rullband och spanade in riket under ytan och dess kungar rockorna och hajarna. Släng dig i väggen, 2 meter långa hajtunnel på Stockholms Aquaria!

Trots min med åldern utvecklade undervattensfobi så tyckte jag att denna utflykt till havets botten var ganska fantastiskt. Så du befinner dig på plats i San Francisco i behov av ett spännande utflyktsmål för stora och små så har du alltså mitt tips här.

Den här färgglada firren är lite suddig, Det är inte så himla lätt att fotografera genom flera centimeter tjockt glas.

Innan det var dags för glastunneln värmde vi upp med lite neonfärgade maneter. Jag var glad att de slemmiga varelserna var tryggt bakom glas.

Alla i familjen Gustafsson-Trotzig var taggade. Gösta bar dagen till ära sin favorittröja med fiskar på.

Henric var rätt imponerad av hajarna.

Mina favoriter var nog rockorna. Kolla hur märkliga de ser ut underifrån.

När vi kom ut ur tunneln kunde man klappa smårockor om man vill. Det vågade jag inte riktigt.

Istället blev jag kompis med de här stiliga sköldpaddorna.

Och precis innan utgången hittade jag den här lilla gynnaren. Vet inte riktigt vad hen gjorde där, pungråttor är inte några havsdjur vad jag vet. Men ullig och gullig var hen i alla fall.